Friday, 4 September 2009

Semester, vai mikä se oli?

Vad får man när man kombinerar två finnar och Hong Kong? En jäklit bra pre-loma före (de tunga) utbytesstudierna! Jösses vad vi har hunnit med mycket under fem dagar, men trots att vi har undersökt det mesta av vad staden har att erbjuda har vi ändå undvikit onödig stress. Hur man än vrider och vänder på det så ser jag nämligen nog denna höst som ett förlängt sommarlov och inte som en tung studietermin ☺ Sorry nu bara…

Fredo har varit i HK förut, men för ca sju år sen, så han kommer inte ihåg så mycket av den vistelsen. Därför har vi troget besökt de “obligatoriska” sevärdheterna (The Peak, Buddhan och Pink Dolphin Watch på Lantau Island m.m.), men för det mesta har vi bara gått runt och bekantat oss med kvarteren på HK Island och i Kowloon ganska på måfå. All in all en überlyckad start på vårt äventyr!















The Peak nedifrån sett



















Buddhan på Lantau Island


Resans hittills bästa upplevelse var definitivt dagsutflykten till Macau. Voi herrejesus ändå sådan plats! Hade hört rykten om att det är asiens Las Vegas, men att det sku vara ett såpas överdrivet stort gamblingparadis hade jag aldrig tänkt mig. Vi hann inte ens besöka värst många casinon under dagens lopp, men de vi hann se var astronomiskt gigantiska. Blackjack- och andra spelbord fyllde de guldprydda salarna så långt ögat kunde nå och vid så gott som alla bord satt spelgalna asiater (och en del västerlänningar) fullt upptagna med att slösa bort sina pengar. Fredo hade redan tidigare bestämt sig för att satsa en på förhand bestämd summa (läs: stipendiepengarna. Nå inte nu ändå…) på Texas Hold’em, meni miten meni. Han valde att spela på Wynn Hotel & Casino och under tiden han var upptagen med att spela bort sina tillgångar prövade jag på olika ”slot machines” och höll mig borta från de mer riskabla hasardspelen. När Fredo till sist gav upp (med största delen av den inledande potten i behåll) bytte vi spel och fördrev några timmar vid Blackjack-borden. Jag hade inte först tänkt göra det men konstaterade snabbt att jag inte kunde lämna Macau utan att ha spelat gammalt hederligt livespel à la Las Vegas (i detta fall Macau). Det sku helt enkelt inte ha varit acceptabelt.















Wynn Hotel & Casino där en del av våra stipendiepengar "tappades bort"
















Jag med det vansinnigt stora hotellet och casino Venitian i bakgrunden

Vi hade ursprungligen reserverat fem nätter på hotellet i HK, men bestämde oss för att förlänga vår vistelse med ytterligare två nätter för att kunna uppleva ett veckoslut i HK. Eftersom vi hade gjort vår reservation via hotels.com var praxisen på hotellet den att vi inte sku förlänga vår reservation direkt via dem (yrt) utan via nätsidan. En direktreservation via hotellet skulle ha inneburit fördubblade priser per natt. Efter många om och men bestämde vi oss trots allt att lämna HK på den i förväg planerade dagen och reserverade därmed flygbiljetter till Taipei för att tillbringa de sista dagarna där innan vi beger oss till Kaohsiung. Då får vi uppleva ett veckoslut i Taiwans huvudstad istället. Vackert så.

Den sista natten i HK styrde vi kosan mot nattklubbarna för att se vad nattlivet hade att erbjuda. Vi fick sällskap av två österrikiska flickor från Innsbruck, Christina och Kata, som vi träffade på Lantau Island tidigare samma dag. De hade bott fyra veckor i Taipei och deltagit i en ”summer school” tillsammans med 25 andra ekonomistuderande från deras skola i Innsbruck. Bargatan vi valde att besöka fanns nära vårt hotell, men vi mötte flickorna vid metrostationen Wanchai en bit bort eftersom de hade anlänt till HK dagen innan och inte ännu hade hunnit bekanta sig med staden. De bodde inte på HK Island som vi utan i ett hotell i Kowloon. Till deras stora glädje var det ”Ladies Night” den kvällen så de behövde inte betala inträde och fick väl t.o.m. dricka så gott som gratis hela kvällen. Inte är det lätt att vara kvinna inte, nej verkligen. HK:s nattliv visade sig vara av hög kvalitet, men priserna var nog på samma nivå som i Finland, t.o.m. lite högre. Detta kompenserades dock med grymma nattklubbar med live band som spelade de mest aktuella hitsångerna. Helt otrolig kväll!















Bargatan Lan Kwai Fong nära vårt hotell


I en ”lätt” bakfylla checkade vi ut från vårt (väldigt lyckade) hotell följande morgon kl. 12 och tog tåget till flygfältet. Klockan 15:30 lyfte flyget från HK till Taipei och därmed inleddes resan till det land som kommer att vara vårt hem under de följande fyra månaderna. Först i detta skede slog det mig att vi ju i första hand är här i denna del av världen för att studera. Hittills har allt känts som en enda stor resa. Enligt de hankeiter jag talat med som varit i Kaohsiung på utbyte tidigare är dock studierna inte väldigt krävande och för det mesta ligger tyngdpunkten under utbytet på allt som sker utanför lektionssalarna. Trots det ska man väl ändå försöka skrapa ihop tillräckligt med studiepoäng för att hålla Hanken och Svenska Kulturfonden nöjda och lyckliga. Får se hur snett det kommer att gå.

Nu sitter jag på vårt hostell i Taipei, Chocolate Box Hostel (icke ett hostell för de som puttar från ruffen fast det kanske låter så) och njuter av det svala luftkonditionerade sovrummet. Tydligen ordnas det ett sportevenemang för döva idrottare här i huvudstaden som bäst. Hostellet är fullt med både döva deltagare och åskådare, vilket är ganska speciellt. De kommunicerar med oss genom att tala (ganska svårt att förstå vad de försöker säga när de talar dövska.- hittar inte på ett bättre ord, men ni vet vad jag menar) och läser våra läppar när vi svarar. Man måste alltså komma ihåg att se dem rakt i ögonen då man talar och komma ihåg att tala v ä ä ä l d i g t l å å å n g s a m t. Men de är supertrevliga (varför sku dom int vara det?) och allt har gått bra hittills. Gratis wlan och tvättmöjligheter för kläder ingår i priset, vilket är skönt.

Vi råkade förresten ut för en ganska rolig incident när vi var och åt på en amerikansk diner här i knutarna. Det satt ett gäng lokala ungdomar (typ kring 15 år) och åt i bordet brevid oss. Plötsligt märkte vi hur de började ta foton av "varandra", d.v.s. de riktade egentligen kameran så att de tog bilder av oss. Sedan kom två flickor och bad om att få ta foto på oss i tur o ordning med sina kamerakännykkän så att de rymdes med på samma bild. När de var färdiga sa de att vi är "veeevy haaandsome" och gick fnittrande iväg. Kan inte förstå hur de kan vara så spännande att se västlänningar och posera på samma bild som oss :D Men smickrande var det ju nog...

Imorgon ska vi besöka Taipei 101, som är världens högsta skyskrapa, och checka in huvudstaden mera grundligt. Idag hann vi inte se nästan någonting eftersom det var mörkt när vi tog oss från flygfältet till hostellet.

I väntan på studierna (not), ha det bra där borta på andra sidan världen!

No comments:

Post a Comment