Sunday, 25 October 2009
Inbrottstjuv
Nedan ser ni bildbevis på en hårig inbrottstjuv i dormrummet. Två franska utbyteselever i våningen ovanför mig fick fast krabaten på bar gärning. Stöldgods: nudelsoppa (torrfoder).
Konichiwa!
JO JO jag har inte uppdaterat min blogg på länge igen, I know. Sorry.
Nåja, tyfunen som skulle drabba södra delarna av Taiwan kom sist och slutligen aldrig. Det var fjärde gången väderexperterna hade fel. Problemet är att det är så gott som omöjligt att förutspå taifunernas exakta rutt. Speciellt efter att Morakot demolerade stora delar av Taiwan i somras tycks myndigheterna inte ta några chanser, utan ser till att alla behöriga är förberedda om det sku smälla. Hittills har det då alltså inte gjort det under tiden jag varit här. Taifunsäsongen tar för övrigt slut i slutet av oktober, så det kommer antagligen att förbli ett avlägset naturfenomen för mig. Innerst inne sku jag kanske villa uppleva en taifun, ens en liten, hur sjukt det än låter. Sånt kan man ju ändå inte gå runt och hoppas på. Farliga grejer. Ett annat naturfenomen som jag sku villa uppleva är en jordbävning (helst en liten sådan) och det FICK jag faktiskt förra torsdagen; 4,6 på Richterskalan, ca 100 km norr om Kaohsiung. Problemet var bara att jag inte kände av den :( hörde bara av andra som hade reagerat. Fan också.
Här är förresten en intressant nätsida angående tyfuner och (speciellt) jordbävningar i Taiwan. Tydligen förekommer det jordbävningar här så gott som varje dag:
www.cwb.gov.tw/eng/index.htm
Veckoslutet 16-19.10 var ett av de bästa hittills under min utbytesperiod. Då åkte nämligen Fredo, Coco (FRA), Basil (FRA), Thomas (FRA), Thomas (NL) och jag till Tokyo. Dessutom var tre fransyskor från vårt universitet redan färdigt där. Sku kunna skriva en hel novell om våra äventyr och upplevelser under resan, men kort och gott kan jag säga att Japan är ett überfascinerande land. Hen hao! Vi åkte iväg tidigt på fredag morgon och återvände till Kaohsiung sent på måndag kväll, så vi hann med andra ord tillbringa ca fyra dygn i sushins förlåvade land. Även om vi sku ha haft fem eller sex dagar på oss sku vi antagligen inte sett och upplevt mer än vad vi gjorde nu, såpas effektiva var vi! Vi skippade onödigt sovande och turistade oss istället. Natten innan vi åkte sov jag 3h och därpå följande natt, första natten i Tokyo, sammanlagt 4h. Den tredje kvällen festades det på nattklubb och eftersom vi sku iväg till Nikko (2h norr om Tokyo) väldigt tidigt följande morgon, så bestämde vi oss för att inte sova alls. Klyftigt. Den fjärde natten sov jag hela 7h och steg upp kl. 4:30 för att hinna uppleva morgonrusningen på fiskmarknaden. Därmed kände man sig som en amöba när vi slutligen landade på Kaohsiungs flygfällt måndag kväll, men det hektiska programmet var definitivt värt mödan.
Jag upplevde Japan som ett rent, spännande, organiserat och glatt land. Om jag sku måsta jämföra Kaohsiung/Taipei med Tokyo (om det nu ens är möjligt, eftersom Tokyo är en betydligt större stad än Taiwans motsvarigheter och jag tillbringat bara två månader här) är den största skillnaden enligt mig mänskorna. I Taiwan känns det som om alla generellt sätt undviker att sticka ut/synas p.g.a. att de är så otroligt blyga och artiga. De gör inget väsen om sig och trivs med att vara en del av massan (STARKT GENERALISERAT, bara en känsla jag fått). I Tokyo är det raka motsatsen. När man går runt på stan ser man alla förbipasserande som skilda individer, trots att mänskomängden är i en helt annan klass än i Taiwan. Alla har sin egen stil och någon bestämd modetrend är omöjlig att urskilja, förutom bland de otaliga affärsmännen som rusar runt som zombie:n i mänskovimlet. Det verkade som alla vill framhäva sig själva och göra sig sedda, något som jag inte tycker händer i Taiwan. Därför upplevde jag Tokyo som betydligt lättare att relatera sig till än Taiwan. Nu måst jag ju nog ändå konstatera att taiwanesernas blyghet till stor del beror på den s.k. språkmuren. Jag märker t.ex. att Fredo, som talar språket, bemöts på ett helt annat, mer öppet sätt.
Förutom mänskoaspekten är ju Tokyo så klart mycket mer teknologiskt utvecklat, liksom mer västerländskt i det avseendet. Dessutom var det ju mer "normalt" höstväder när vi var där, så det var riktigt skönt med kallare väder for a change. När jag tycker att 21 grader är skönt och kallt blir ni där hemma säkert förbannade på mig, men att kunna gå runt med tröja på stan är faktiskt en skön och ovanlig känsla när man vant sig med Kaohsiungs varma och fuktiga klimat. Medeltemperaturen här under dagarna är ännu också lite över 30 grader, men som tur har luftfuktigheten sjunkit en aning så det känns mera mänskligt.
Kort och gott, till Japan skall jag definitivt tillbaka!
Så småningom börjar det dra ihop sig till "mid-term exams"-tider här i Kaohsiung. För mig kommer det inte egentligen att innebära något extra, eftersom jag bara har en tent nästa vecka. I de andra kurserna har vi antingen mindre deltenter varje månad eller inga tenter alls, bara ett längre skriftligt arbete i slutet av kursen, så jag kommer lättare undan än vissa andra olyckliga stackare.
Trots att Japan-resan knappt tagit slut planerar jag redan följande äventyr. Detta veckoslut tillbringade jag på Liúqiú Island, 50 km söder om Kaohsiung. En riktigt kiva ö 30min utanför kusten, full med sandstränder, grottor och våldsamt god seafood. Filippinerna vill jag absolut se, men eftersom landet drabbats hårt av taifuner och översvämningar lönar det sig inte att åka dit förrän i december tidigast. Så fort taifunsäsongen tar slut kan landet återhämta sig, men det lär nog ta sin lilla stund. Man sku i och för sig få löjligt billiga flygbiljetter nu (ca 45€ tur-retur), men frågan är om det är värt det. En till större resa sku jag också villa göra före jag lämnar Taiwan, men vart? Måst underhandla med andra intresserade utisar och koka ihop nånting stort. Grymt I-landsproblem, har nästan lite dåligt samvete :).
För övrigt sku jag vill önska alla där hemma en super start på lillajulssäsongen. Hoppas ni inte tappar bort er i höstmörkret, sköljs bort i höstregnet eller blåser bort i höststormen. Här blir det (möjligtvis) så smååååningom kallare. Kanske man t.o.m. snart måste börja använda tröja lite oftare. Känns nog ännu som en mycket avlägsen tanke..
Som vanligt avslutar jag med lite bilder (kom ihåg att ni kan klicka på dom för att få dem större).
Morshning korschning!
Lokal marknad i Asakusa-distriktet
Shibuya Crossing
Mini-Geisha
Lake Chuzenji, Nikko
De glada resenärerna.
Fr. v: Thomas (NL), Thomas (FRA), jag, Fredo, Coco (FRA)
Liúqiú Island
Strand intill huvudhamnen på Liúqiú Island
Nåja, tyfunen som skulle drabba södra delarna av Taiwan kom sist och slutligen aldrig. Det var fjärde gången väderexperterna hade fel. Problemet är att det är så gott som omöjligt att förutspå taifunernas exakta rutt. Speciellt efter att Morakot demolerade stora delar av Taiwan i somras tycks myndigheterna inte ta några chanser, utan ser till att alla behöriga är förberedda om det sku smälla. Hittills har det då alltså inte gjort det under tiden jag varit här. Taifunsäsongen tar för övrigt slut i slutet av oktober, så det kommer antagligen att förbli ett avlägset naturfenomen för mig. Innerst inne sku jag kanske villa uppleva en taifun, ens en liten, hur sjukt det än låter. Sånt kan man ju ändå inte gå runt och hoppas på. Farliga grejer. Ett annat naturfenomen som jag sku villa uppleva är en jordbävning (helst en liten sådan) och det FICK jag faktiskt förra torsdagen; 4,6 på Richterskalan, ca 100 km norr om Kaohsiung. Problemet var bara att jag inte kände av den :( hörde bara av andra som hade reagerat. Fan också.
Här är förresten en intressant nätsida angående tyfuner och (speciellt) jordbävningar i Taiwan. Tydligen förekommer det jordbävningar här så gott som varje dag:
www.cwb.gov.tw/eng/index.htm
Veckoslutet 16-19.10 var ett av de bästa hittills under min utbytesperiod. Då åkte nämligen Fredo, Coco (FRA), Basil (FRA), Thomas (FRA), Thomas (NL) och jag till Tokyo. Dessutom var tre fransyskor från vårt universitet redan färdigt där. Sku kunna skriva en hel novell om våra äventyr och upplevelser under resan, men kort och gott kan jag säga att Japan är ett überfascinerande land. Hen hao! Vi åkte iväg tidigt på fredag morgon och återvände till Kaohsiung sent på måndag kväll, så vi hann med andra ord tillbringa ca fyra dygn i sushins förlåvade land. Även om vi sku ha haft fem eller sex dagar på oss sku vi antagligen inte sett och upplevt mer än vad vi gjorde nu, såpas effektiva var vi! Vi skippade onödigt sovande och turistade oss istället. Natten innan vi åkte sov jag 3h och därpå följande natt, första natten i Tokyo, sammanlagt 4h. Den tredje kvällen festades det på nattklubb och eftersom vi sku iväg till Nikko (2h norr om Tokyo) väldigt tidigt följande morgon, så bestämde vi oss för att inte sova alls. Klyftigt. Den fjärde natten sov jag hela 7h och steg upp kl. 4:30 för att hinna uppleva morgonrusningen på fiskmarknaden. Därmed kände man sig som en amöba när vi slutligen landade på Kaohsiungs flygfällt måndag kväll, men det hektiska programmet var definitivt värt mödan.
Jag upplevde Japan som ett rent, spännande, organiserat och glatt land. Om jag sku måsta jämföra Kaohsiung/Taipei med Tokyo (om det nu ens är möjligt, eftersom Tokyo är en betydligt större stad än Taiwans motsvarigheter och jag tillbringat bara två månader här) är den största skillnaden enligt mig mänskorna. I Taiwan känns det som om alla generellt sätt undviker att sticka ut/synas p.g.a. att de är så otroligt blyga och artiga. De gör inget väsen om sig och trivs med att vara en del av massan (STARKT GENERALISERAT, bara en känsla jag fått). I Tokyo är det raka motsatsen. När man går runt på stan ser man alla förbipasserande som skilda individer, trots att mänskomängden är i en helt annan klass än i Taiwan. Alla har sin egen stil och någon bestämd modetrend är omöjlig att urskilja, förutom bland de otaliga affärsmännen som rusar runt som zombie:n i mänskovimlet. Det verkade som alla vill framhäva sig själva och göra sig sedda, något som jag inte tycker händer i Taiwan. Därför upplevde jag Tokyo som betydligt lättare att relatera sig till än Taiwan. Nu måst jag ju nog ändå konstatera att taiwanesernas blyghet till stor del beror på den s.k. språkmuren. Jag märker t.ex. att Fredo, som talar språket, bemöts på ett helt annat, mer öppet sätt.
Förutom mänskoaspekten är ju Tokyo så klart mycket mer teknologiskt utvecklat, liksom mer västerländskt i det avseendet. Dessutom var det ju mer "normalt" höstväder när vi var där, så det var riktigt skönt med kallare väder for a change. När jag tycker att 21 grader är skönt och kallt blir ni där hemma säkert förbannade på mig, men att kunna gå runt med tröja på stan är faktiskt en skön och ovanlig känsla när man vant sig med Kaohsiungs varma och fuktiga klimat. Medeltemperaturen här under dagarna är ännu också lite över 30 grader, men som tur har luftfuktigheten sjunkit en aning så det känns mera mänskligt.
Kort och gott, till Japan skall jag definitivt tillbaka!
Så småningom börjar det dra ihop sig till "mid-term exams"-tider här i Kaohsiung. För mig kommer det inte egentligen att innebära något extra, eftersom jag bara har en tent nästa vecka. I de andra kurserna har vi antingen mindre deltenter varje månad eller inga tenter alls, bara ett längre skriftligt arbete i slutet av kursen, så jag kommer lättare undan än vissa andra olyckliga stackare.
Trots att Japan-resan knappt tagit slut planerar jag redan följande äventyr. Detta veckoslut tillbringade jag på Liúqiú Island, 50 km söder om Kaohsiung. En riktigt kiva ö 30min utanför kusten, full med sandstränder, grottor och våldsamt god seafood. Filippinerna vill jag absolut se, men eftersom landet drabbats hårt av taifuner och översvämningar lönar det sig inte att åka dit förrän i december tidigast. Så fort taifunsäsongen tar slut kan landet återhämta sig, men det lär nog ta sin lilla stund. Man sku i och för sig få löjligt billiga flygbiljetter nu (ca 45€ tur-retur), men frågan är om det är värt det. En till större resa sku jag också villa göra före jag lämnar Taiwan, men vart? Måst underhandla med andra intresserade utisar och koka ihop nånting stort. Grymt I-landsproblem, har nästan lite dåligt samvete :).
För övrigt sku jag vill önska alla där hemma en super start på lillajulssäsongen. Hoppas ni inte tappar bort er i höstmörkret, sköljs bort i höstregnet eller blåser bort i höststormen. Här blir det (möjligtvis) så smååååningom kallare. Kanske man t.o.m. snart måste börja använda tröja lite oftare. Känns nog ännu som en mycket avlägsen tanke..
Som vanligt avslutar jag med lite bilder (kom ihåg att ni kan klicka på dom för att få dem större).
Morshning korschning!
Lokal marknad i Asakusa-distriktet
Shibuya Crossing
Mini-Geisha
Lake Chuzenji, Nikko
De glada resenärerna.
Fr. v: Thomas (NL), Thomas (FRA), jag, Fredo, Coco (FRA)
Liúqiú Island
Strand intill huvudhamnen på Liúqiú Island
Sunday, 4 October 2009
Zheige kele duo shao qian?
Hej på er, länge sedan sist!
Nu har vardagen börjat rulla på på allvar här borta. Sedan det senaste inlägget har jag bl.a. bekantat mig med Kaohsiung, besökt Kenting i sydligaste Taiwan, ätit köttbullar på IKEA, sett världens kanske minsta katt (se bilden nedan) inlett mina studier i kinesiska och tvingats byta en kurs p.g.a. att professorn erbjöds jobb som suppleant för försvarsministern i Taiwan. Skulle säkert ha varit en ganska intressant kurs (säkerhetsförhållandet mellan Taiwan, Kina och USA) med tanke på att föreläsaren tydligen vet en hel del om ämnet han undervisar i.
Kinesiska ja. Hittills har jag haft sex stycken föreläsningar i ämnet, sammanlagt 12h pluggande och jag kan lätt konstatera att det inte är ett speciellt enkelt språk precis. Personligen tycker jag att det är bra att kursen är så intensiv för annors sku vi int hinna lära oss så mycket. Jag har alltså sammanlagt 18h skola per vecka och en tredjedel av tiden studerar jag kinesiska. I början har vi lärt oss att räkna och klara av lätta köpsituationer på t.ex. nattmarknaden eller i butiken. Vi hade t.o.m. vårt första mellanförhör på torsdag som bestod av såväl hörförståelse som muntlig dialog. Det gick faktiskt mycket bra tycker jag, får dock se vad vitsordet blev. Tyndpunkten i undervisningen ligger på att lära oss tala, men vi har också lärt oss skriva en del tecken. Någon logik i teckensystemet är ännu i detta skede svår att utskilja, men så småningom lär man känna igen vissa återkommande mönster. Förutom att kunna skriva (eller rita som jag kallar det; Fredo tycker det låter helt otroligt dumt - int ritar man ju heller alfabetet) så finns det ett speciellt system för hur tecknen ska skrivas, i.e. i vilken ordning de olika sträcken ska "ritas". Med tanke på att jag enbart studerat kinesiska i två veckor tycker jag ändå att jag lärt mig otroligt mycket hittills. Hoppas denna trend håller i också i fortsättningen. Sku vara toppen att lägga en stark bas för kinesiskan här och sedan förhoppningsvis fortsätta studierna hemma på uni. Får se hur det blir.
Om två veckor åker jag med ett gäng utisar till Tokyo på ett förlängt veckoslut (16-19.10). Ser verkligen fram emot det! Vi ska försöka hinna åka ner till Kyoto också bara tiden räcker till. En annan sak jag ser fram emot är mammas och pappas visit om en månad. Ska bli kul att visa dom runt här på campus och i Kaohsiung så att dom får bekanta sig med mitt liv här borta. Vi ska också åka upp till Taipei en sväng.
För övrigt har jag nu fixat skolan så att jag kan slutföra alla kurser före jul, vilket är skönt. Som det nu ser ut kommer jag dock att fira jul i Kaohsiung, varefter jag flyger till KL och inleder nästa äventyr tillsammans med Harry. Ännu är det aningen oklart vem alla som hänger med down under, men hur som helst kommer det att bli riktigt jäkla lajbans!
Igår skakades Taipei tydligen av en jordbävning (6,3 på Richterskalan). Epicentrum var väl ute till havs men några bekanta som jag träffade i Taipei berättade att de nog vaknade av svängningarna. Två taifuner närmar sig också Taiwan söderifrån för tillfället, varav den ena antagligen kommer att träffa södra delarna av landet, d.v.s. också Kaohsiung. Kan hända att nästa vecka blir aningen regnig och stormig! Mycket på gång med andra ord :)
Avslutningsvis en bild på världens minsta katt och några bilder från min sightseeing-runda i Kaohsiung:
Basil vs. miniatyrkatten
Love River
Kaohsiung by night
Fiskebåt i hamnen nära campus
Nu har vardagen börjat rulla på på allvar här borta. Sedan det senaste inlägget har jag bl.a. bekantat mig med Kaohsiung, besökt Kenting i sydligaste Taiwan, ätit köttbullar på IKEA, sett världens kanske minsta katt (se bilden nedan) inlett mina studier i kinesiska och tvingats byta en kurs p.g.a. att professorn erbjöds jobb som suppleant för försvarsministern i Taiwan. Skulle säkert ha varit en ganska intressant kurs (säkerhetsförhållandet mellan Taiwan, Kina och USA) med tanke på att föreläsaren tydligen vet en hel del om ämnet han undervisar i.
Kinesiska ja. Hittills har jag haft sex stycken föreläsningar i ämnet, sammanlagt 12h pluggande och jag kan lätt konstatera att det inte är ett speciellt enkelt språk precis. Personligen tycker jag att det är bra att kursen är så intensiv för annors sku vi int hinna lära oss så mycket. Jag har alltså sammanlagt 18h skola per vecka och en tredjedel av tiden studerar jag kinesiska. I början har vi lärt oss att räkna och klara av lätta köpsituationer på t.ex. nattmarknaden eller i butiken. Vi hade t.o.m. vårt första mellanförhör på torsdag som bestod av såväl hörförståelse som muntlig dialog. Det gick faktiskt mycket bra tycker jag, får dock se vad vitsordet blev. Tyndpunkten i undervisningen ligger på att lära oss tala, men vi har också lärt oss skriva en del tecken. Någon logik i teckensystemet är ännu i detta skede svår att utskilja, men så småningom lär man känna igen vissa återkommande mönster. Förutom att kunna skriva (eller rita som jag kallar det; Fredo tycker det låter helt otroligt dumt - int ritar man ju heller alfabetet) så finns det ett speciellt system för hur tecknen ska skrivas, i.e. i vilken ordning de olika sträcken ska "ritas". Med tanke på att jag enbart studerat kinesiska i två veckor tycker jag ändå att jag lärt mig otroligt mycket hittills. Hoppas denna trend håller i också i fortsättningen. Sku vara toppen att lägga en stark bas för kinesiskan här och sedan förhoppningsvis fortsätta studierna hemma på uni. Får se hur det blir.
Om två veckor åker jag med ett gäng utisar till Tokyo på ett förlängt veckoslut (16-19.10). Ser verkligen fram emot det! Vi ska försöka hinna åka ner till Kyoto också bara tiden räcker till. En annan sak jag ser fram emot är mammas och pappas visit om en månad. Ska bli kul att visa dom runt här på campus och i Kaohsiung så att dom får bekanta sig med mitt liv här borta. Vi ska också åka upp till Taipei en sväng.
För övrigt har jag nu fixat skolan så att jag kan slutföra alla kurser före jul, vilket är skönt. Som det nu ser ut kommer jag dock att fira jul i Kaohsiung, varefter jag flyger till KL och inleder nästa äventyr tillsammans med Harry. Ännu är det aningen oklart vem alla som hänger med down under, men hur som helst kommer det att bli riktigt jäkla lajbans!
Igår skakades Taipei tydligen av en jordbävning (6,3 på Richterskalan). Epicentrum var väl ute till havs men några bekanta som jag träffade i Taipei berättade att de nog vaknade av svängningarna. Två taifuner närmar sig också Taiwan söderifrån för tillfället, varav den ena antagligen kommer att träffa södra delarna av landet, d.v.s. också Kaohsiung. Kan hända att nästa vecka blir aningen regnig och stormig! Mycket på gång med andra ord :)
Avslutningsvis en bild på världens minsta katt och några bilder från min sightseeing-runda i Kaohsiung:
Basil vs. miniatyrkatten
Love River
Kaohsiung by night
Fiskebåt i hamnen nära campus
Subscribe to:
Posts (Atom)
